Varför behövs samisk äldreomsorg?

Frågan dyker upp ibland. Som alla människor har man individuella behov och är uppväxt i ett sammanhang. 

Som äldre same har man vuxit upp inom samisk kultur och traditioner och har även ibland haft samiska som hemspråk. En del har levt liv inom tex renskötsel, slöjdat, varit mycket i skog och mark, ätit samisk mat, pratat samiska dagligen. 

Den bakgrunden gör att man som same kan skilja sig markant från majoritetsbefolkningen och ger andra behov på ålderdomens höst. Äldre samer vill träffas och prata om det som berör och intresserar dem. Detta innebär att det finns ett behov för samisk äldreomsorg och olika slags aktiviteter där äldre samer kan träffas.

Pga Sverige inte varit så duktiga på att tillvarata nationella minoriteters rättigheter genom århundranden har man sedan 2010 instiftat lagar kring detta. 

Här nedan försöker vi bena ut vad som är lagstiftat kring detta och som kommunen har skyldighet att följa: 

Information om gällande lagstiftning:

 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk 

3 § Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Det samma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. 

4 § I språklagen (2009:600)anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 

5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor../.. i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.

6 § Arvidsjaurs kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska.

18 § En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller väsentliga del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar i finska , meänkieli eller i som i Arvidsjaurs fall samiska. Författningskommentar: ”De äldre bör åtminstone ha möjlighet att tal med personal på sitt språk flera gånger per vecka och personalens språkkunskaper bör vara sådan att de möjliggör ett meningsfullt samtal med den äldre. Det bör också vara tydligt och förutsägbart för den äldre i vilka sammanhang och vid vilka tillfällen det finns möjlighet att använda minoritetsspråket.  Även andra faktorer, som den sammansatta språkmiljön i omsorgen eller behovet av kontinuitet och trygghet kan påverka bedömningen. Endast en symbolisk närvaro av språket i verksamheten kan inte anses tillräckligt ” 

18 b § Kommunen ska inom ramen för sådan omsorg som erbjuds enligt 18 och 18a §§ beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Författningskommentar: ”Exempelvis erbjuda traditionell mat och musik, kulturella inslag, särskilda inredningsdetaljer och att personal som tjänstgör i verksamheten har särskild kulturkompetens”

18 c § Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till sådan service och omvårdnad som anges i 18 och 18 a §§.

Även i Socialtjänstlagen 5 kap anges det att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre människor.